Tjenare Bertil!

Som vanligt sticker jag ut hakan och tycker till. Läs igenom, och om du kan, länka till den här artikeln på din blogg tycker jag. Många behöver läsa det, och jag tycker iallafall att den är skitbra.

Kanske nåt att införa här....?

Vi har ju fått till en i mina ögon bra stam, nu får vi ALLA hjälpas åt att prova förvalta den på bästa sätt.

Den här modellen kan väl ligga som ett underlag för en diskussion iallafall tycker jag.

//Brynngubben




Kalmarmodellen kan ge starkare älgstam på sikt
SÄFFLE
Stolarna räckte inte till utan man fick hämta stolar både i källaren, i ungdomslokalerna och från scenen. Så stort var intresset bland jägare och jaktintresserade att få höra Magnus Johansson från Öland berätta om den så kallade Kalmarmodellen. Det handlar om älgjakt.

Leslie Nystedt, ordförande i Säfflekretsen, Magnus Johansson, föredragshållalre från Öland, Hans Jonsson, Studiefrämjandet och Bo Nilsson, kretsområdeschef från Grums, var alla väldigt nöjda med det stora intresset för Kalmarmodellen.

Magnus Johansson från Öland berättade om Kalmarmodellen för älgjakt.
Mötet arrangerades i Långseruds bygdegård och intresset för Kalmarmodellen är som sagt stort bland älgjägare runtom i landet. Den har fått snabb spridning. Vad är det då som gör den så intressant?Magnus Johansson bor på Öland och jagar där samt i Ryssby norr om Kalmar och på bägge ställena märkte man, att älgstammen blev allt sämre både till antal och kvalitet.– Vi trodde faktiskt att den skulle dö ut på Öland och vi beslöt att göra en omfattande undersökning för att se vilka bakomliggande orsaker det fanns.Syftet var att höja både kvaliteten och numerären. – Vi drog i handbromsen 2001 och upprättade register av olika slag och kopplade in all tänkbar forskning. Kunde det vara inavel, fästingangrepp, bakterier,betesbrist, dålig spermiekvalitet, få kalvar eller helt enkelt obalans i älgstammens sammansättning?Väldigt många både trodde och tyckte om orsakerna utan att ha kunskaperna och först gällde det att samla alla kring en gemensam strategi. De olika punkterna behandlades i tur och ordning och man tog det kontroversiella beslutet att upphöra med all älgjakt under fyra år samt att bara jaga kalv under ett år.
Öka andelen tjurarNär man startade forskningsjakten 2007 kunde det konstateras, att alla älgar hade varit smittade av fästingar, en kalv var sjuk, ettårskvigor vägde mellan 100-185 kilo, på tjurarna fanns inga genetiska defekter, testiklarna var normala och man såg att ”storleken” har betydelse.– En älgko väljer alltid en stor tjur som partner och de små får titta på, menade Magnus Johansson.– Det betyder att de stora tjurarna är väldigt viktiga avelsmässigt.

I Ryssby/Åby älgskötselområde, där Kalmarmodellen startade, sparas tjurarna ett par år för att vi skall se hur de utvecklas. Där är snittet på tjurarnas slaktvikt cirka 200 kilo.– Att skjuta en så kallad ”pinntjur” är väl ingen merit. Däremot kan det bli ett urval efter några år då tjurarna fått visa sin kapacitet, fortsatte Magnus Johansson. Han sade även att det i naturen finns en 50/50-balans mellan han- och hondjur när människan inte lägger sig i, men att det i det av människan påverkade området oftast bara finns 20-35 procent, vilket ger upp till 50 procent ensamma hondjur, vilket naturligtvis inte är bra.–

Höjs tjurandelen så kan det ske en reproduktion. De stora tjurarna klarar bara med 3-4 älgkor då de skall uppvakta varje älgko i upp till en vecka. – Tjuren brunstar runt tre års ålder, medan kon kan bli brunstig som fjoling och därför behöver man höja tjurandelen, som idag är låga 25-30 procent på många håll och i Säffle 31 procent.

Naturen satt ur spel– Det naturliga urvalet har satts ur spel och det är bara oss själva vi kan skylla på då människan står för största delen av dödligheten hos älgarna, kanske finns girighet och avundsjuka med på ett hörn, funderade Magnus Johansson. Vi måste se älgstammen som ett gemensamt kapital och utarbeta tydliga regelverk som alla vill följa och genom samarbete göra rätt saker och framförallt samma saker.Han betonade att man skall prata om vad som skall sparas i stället för vad som skall skjutas och man skall utgå från älgens, inte jägarens, förutsättningar.–

Skjut maximalt med kalv, vinterbetet ska ätas av äldre reproducerande djur i huvudsak, skjut ensamma kvigor under första jaktveckan, spara tjurkalvarna ett par år och skjut de tilldelade älgarna. I dag skjuts 55-70 procent av tilldelningen. Varför tilldelar man då ? I norra Värmland skjuter man 70 procent medan det i söder bara blir 60 procent totalt, men bara 40 procent kalv. En stor del av tilldelade älgar är så kallade ”luftälgar”, alltså älgar som inte finns.– Ni har säkert ett annat rovdjurstryck här uppe, men jag är övertygad om att en älgstam med stora och livskraftiga djur står emot rovdjuren bättre, fortsatte Magnus Johansson.-Ett mål kan vara att skjuta 60 procent kalv, skjuta ensamma hondjur, spara tjurar med 0-4 taggar, skjuta en av dubbelkalvarna första två veckorna och sedan inte alls.

Faktum är att 75-80 procent av de vuxna skjuts första veckan så varför ska man då harva vecka ut och vecka in på hondjuren? Så länge hondjuren inte är fredade så är 75 procent av kalvarna fredade.
Gav resultat– Ge tjurarna en verklig möjlighet att utvecklas positivt och visa vilka som blir bäst!Tjuren blir alltså lovlig på sitt tredje levnadsår och kan delta i brunsten fullt ut. I den åldern har 65-70 procent av tjurarna någonstans mellan 8 och 20 taggar. Skjut inte mer än 50 procent tjur av de vuxna.Ensamma hondjur utan kalvar skjuts under första älgjaktsveckan. Äldre hondjur föder fler tjurkalvar, brunstar tidigare och har hög reproduktion.

Balansen mellan mat och älgantal är viktig och motiverar en hög kalvavskjutning. 60-70 procent är lämpligt och kalvjakt är bra för hund och förare och en kalv är ju ett bra jaktvärde i sig.Resultaten det sjätte året efter införandet av Kalmarmodellen i Ryssby/Åby älgskötselområde gav höjd slaktvikt med i snitt fem kilo, skadeskjutningarna minskade, säkerheten ökade och kalvavskjutningen låg mellan 50 och 74 procent under de sista tre åren.– Jägarna avgör kvaliteten och sammansättningen på älgstammen, menade Magnus Johansson. Bestäm er och titta inte på andra, skapa glasklara regler utan undantag och vid eventuella felskjutningar säljs exempelvis djuren till ett viltslakteri. Pengarna kan användas till utbildning inom skötselområdet.

Nämnas kan även att vid årets jakt skjuts endast tjurar med mer än tolv taggar eller fler på Öland för att ytterligare stärka tjurarnas ställning. Efter införandet av de nya avskjutningsreglerna i Ryssby har slaktvikterna ökat, reproduktionen likaså.– Det har även inneburit mindre skogsskador under vintern och att skjuta kalv är att ta av avkastningen men att skjuta äldre är att ta av kapitalet, sade Magnus Johansson. En skjuten kalv betyder en ny kalv nästa år, men en femåring tar fem år att ersätta.

Fyra ”budord”Som ett mantra upprepade Magnus Johansson de fyra ”budorden”: Ge tjurarna två friår, jaga ensamma hondjur, försök få lika andel tjurar och hondjur och höj kalvavskjutningen rejält.Många nickade instämmande och så många frågor blev det inte. Magnus Johansson visade även fantastiskt fina bilder, både rörliga och i stillbild, från Öland och det var säkert allas önskan att få se sådana älgar hemma i skogen. Leslie Nystedt, ordförande i Säffle jaktvårdskrets, tackade den stora publiken som kommit och vände sig även till representanter från Grums och Årjängs jaktvårdskretsar och Studiefrämjandet som var medarrangörer för kvällen.
Text : KJELL OLSSON

Det subnivala hålrummet

Solnedgång någostans efter Ljungans dalgång

Det har kommit mycket snö den senaste tiden och älgarna håller till i det subnivala hålrummet. Det tror iallafall huun som dyker i drivorna. Måhända är det något mindre fyrfota varelser han är ute efter.